susannewaara.blogg.se

Denna vecka har varit så mycket känslor både i mitt jobb och privat. Både positivt och negativt. Jag önskar varje dag att jag inte skulle vara den känslomänniska som jag faktiskt är, för det gör så himla ont. Jag kan vara en jävla bicht inte frågan om det ,men det är ju inte jag på riktigt. Jag är ju en snäll och ödmjuk inför alla möten med nya människor. Vilket jag verkligent fått uppleva denna vecka som inte går att beskriva med ord på något sätt alls. Finns ju personer som jag saknar i mitt liv , men bara att gilla läget. Vid min ålder så är det dax att själv få bestämma över sitt liv. Känns härligt att vid 45 års ålder få leva inte överleva. Ja 25 kilo minus, blivit erbjuden ett ledarjobb i länet som jag inte ens sökt, byggt upp verksamheter i länet, bygger upp ett egen verksamhet som jag redan har 17 länder som visat sitt intresse. Är ensam med min son och kämpar varje dag för att det ska vara så bra som möjligt. De som inte finns hos oss vet ingenting och har tappat kontrollen, deras förlust inte min. Det är en så sorg men verkligheten, barar att kämpa vidare<3