susannewaara.blogg.se

Hej mina trogna läsare:) Lucia imorgon, tänker tillbaka på lucia och vad jag varit med om just kring denna högtid. Jag var skolans lucia vilket var så stort för mig, Ja jag kortast av alla, men fick gå först, häftig känsla. Jag kommer ju ifrån Boden och när det för första gången skulle ha Bodens Lucia, så anmälde jag min lilla syster till tävlingen. Jag kan säga att jag jobbade hårt för att få röster. Jag är ju tävlings människa, så det blev inte så lätt för de andra kandidaterna. Ja så klart att min lilla syster vann<3 Jag följde med henne på olika affärer. Det var stort att vara i Bodens kyrka när hon blev första Lucian i Boden. Minns hur stearinet rann i både håret och i ansiktet. Ja sen många år senare blev min älskade dotter Ida nians Lucia på Bräntis. Ja så nervöst allt blev var ju inte bara att vara lucia utan även sång, men allt gick ju så himla bra och blev så fint. En stolt mamma som aldrig någonsin kommer att svika mina barn<3 Nu är jag inte bara mamma utan också mormor, livetsefterrätt<3 Älskar verkligen dessa underbara små människor som är full av liv och energi, villkorslös KÄRLEK. Har nu fått vara på deras förskola och njutit av ett luciatåg med små barn, helt fantastiskt. Dessa små människor är helt ovetande om vilken verklighet som väntar dem och tur är väl det. Ja livet som singel är ju på gått och ont, så är det. Jag kan nu göra som jag vill utan att ta hänsyn till någon annan. Vilket är jätte skönt och befriande på alla sätt och vis inte frågan om det. Jag är ju dock en social person och dessutom en känslomänniska. Jag saknar självklart någon att dela min vardag med förutsatt att vi delar samma intressen, värderingar i livet .Att vi kan tillåta varandra att umgås med andra på varsitt håll. Ja inte lätt i min ålder att hiita någon, men inte helt kört. Är ju en som ser möjligheter före problem, så det lär nog lösa sig med tiden.